Vad är akut lymfatisk leukemi (ALL)?
ALL är en cancersjukdom som startar i en typ av omogna celler, lymfoblaster, som finns i benmärgen.
Lymfoblaster är celler som ska utvecklas och bli lymfocyter, en sorts vita blodkroppar. De spelar en viktig roll i att skydda kroppen mot sjukdomar genom att producera antikroppar och attackera infekterade celler och tumörceller.
ALL gör att antalet lymfobaster ökar markant men de som skapas när man drabbas av ALL utvecklas inte som de ska till lymfocyter. Istället samlas de här lymfoblasterna i benmärgen och blodet och trycker undan den normala blodbildningen.
Det gör att den som har ALL kan få brist på blodkroppar, som röda och vita blodkroppar och trombocyter (blodplättar) vilket bland annat kan leda till att man blir trött, får infektioner och blöder lättare.
En vuxen människa som väger 70 kilo har drygt fem liter blod. Knappt tre liter är en genomskinlig vätska som kallas plasma och drygt två liter är celler som kallas blodkroppar. Det finns tre typer av blodkroppar: vita blodkroppar, röda blodkroppar och blodplättar.
Symtom på akut lymfatisk leukemi (ALL)
Vanliga symtom vid akut lymfatisk leukemi (ALL) är
- att känna sig trött
- sjukdomskänsla
- svettningar på natten
- låg feber
- blåmärken och en tendens att lätt börja blöda
- värk och ömhet i skelettet
- återkommande, långdragna infektioner.
När man insjuknar i ALL kan symtomen vara vaga, man kan känna sig trött och ha lätt att drabbas av infektioner. Men de kan också vara mer dramatiska.
Om ALL inte behandlas blir den som drabbats ofta snabbt livshotande sjuk.
Hur upptäcks ALL?
För att upptäcka akut lymfatisk leukemi görs oftast flera olika undersökningar, som läkarundersökning, blodprover, benmärgsprov och röntgen.
Läkarundersökning
Vid läkarundersökningen kommer läkaren att vilja veta hur du mår och hur länge du har haft dina symtom. Du får också berätta om vilka sjukdomar du har eller har haft tidigare.
Läkaren kommer att undersöka dig bland annat genom att klämma på lymfkörtlarna i armhålor, ljumskar och på halsen. Även levern, mjälten och testiklarna (om du är man) vill läkaren känna igenom.
För att se om det finns någon påverkan på nervsystemet undersöker läkaren också bland annat reflexer, ögonrörelser, balans och känsel.
Blodprov
När du utreds för ALL tas en mängd olika blodprover. Det är bland annat för att se om förmågan att bilda blodkroppar har påverkats.
Läkaren vill också ta prover för att se hur de inre organen, som lever och njurar fungerar. Prover tas också för att se att blodet koagulerar, levrar sig, sig som det ska.
Det tas också prover för att se om du har eller har haft en del virussjukdomar som herpes simplex, hepatit A, B och C, CMV och HIV.
Om det kan bli aktuellt att genomgå en stamcellstransplantation tas redan nu prover för att kunna bestämma vävnadstypen.
Benmärgsprov
Vid ett benmärgsprov sugs benmärg upp med en nål och spruta. Provet tas oftast från bäckenbenskammen. Inför en sådan provtagning får man alltid lokalbedövning.
Provet skickas till en patolog för analys, men det skickas också till ett genetiskt laboratorium.
Det är viktigt att kartlägga de genetiska förändringar som har bildats i de sjuka cellerna för att kunna välja rätt behandling.
Röntgen
Vilken form av röntgen som behövs kan variera från fall till fall. Man brukar behöva göra en lungröntgen men du kan också få gå igenom en skiktröntgen av buken och bröstkorgen.
Om du har tecken på spridning till nervsystemet görs en magnetkameraundersökning av hjärnan.
Vid misstanke om spridning till testiklarna görs ett ultraljud på dem.
Hur behandlas ALL?
Akut lymfatisk leukemi består av flera olika undergrupper. Det är cancercellernas egenskaper och genetiska förändringar som avgör vilken undergrupp en viss sjukdom hamnar i.
Att bestämma undergrupp har betydelse för vilken typ av behandling man väljer och prognosen av sjukdomen.
Cytostatika (kemoterapi) är läkemedel som ges för att bota cancer eller för att bromsa sjukdomen. Här får du veta mer om hur en cytostatikabehandling går till. Du får också veta mer om vanliga biverkningar och vad som kan lindra dem.
Vid ALL ges en kombination av olika läkemedel. Till exempel cytostatika enligt olika omfattande protokoll eller behandlingsplaner. Behandlingen ges regelbundet under lång tid, ofta flera år.
Många läkemedel som ingår i en behandling av ALL ger biverkningar som kan vara besvärliga. Ju äldre man är när man får behandlingen, desto mer besvärande kan biverkningarna vara. Men det finns hjälp att få mot biverkningar.
Eftersom åldern är en viktig aspekt för hur behandlingarna påverkar välmåendet är behandlingsprotokollen uppdelade i åldersintervall. Gränserna är inte huggna i sten utan man tar hänsyn till allmäntillstånd och eventuella andra sjukdomar.
För en del med ALL kan det också bli aktuellt med en stamcellstransplantation. Vid en stamcellstransplantation får den som är sjuk nya blodbildande stamceller för att ersätta de som inte fungerar som de ska.
Genom transplantationen förs nya friska stamceller in i kroppen som kan dela sig på ett normalt sätt och bilda friska blodkroppar.
Orsaker till ALL
För det mesta vet man inte orsaken till varför någon drabbas av akut lymfatisk leukemi. Hos ett fåtal personer finns en ärftlig ökad känslighet för att lättare utveckla leukemi.
Människor med Downs syndrom har en ökad risk för ALL och att tidigare ha behandlats med cytostatika kan öka risken för en del typer av ALL.
Hur vanligt är ALL?
Akut lymfatisk leukemi är en ovanlig sjukdom. Varje år får omkring 50 personer i Sverige i vuxen ålder sjukdomen. Medianåldern vid diagnos hos vuxna ligger på drygt 50 år.
Det är ungefär 60-90 barn som drabbas av ALL varje år i Sverige. De flesta är mellan 0-4 år när de insjuknar.
Antalet nya fall av ALL, incidensen, är som högst bland barn, men sjukdomen kan uppkomma under hela livet.
Hur ser prognosen ut vid ALL?
Överlevnaden i akut lymfatisk leukemi har stark koppling till ålder och dödligheten beror framförallt på återfall i sjukdomen. Bland vuxna ligger treårsöverlevnaden på 50 procent. Hos barn med ALL överlever mer än 90 procent.
Blodcancerbroschyr.pdf Källa: cancerfonden