Ben­märgs­prov

Allmänt om benmärgsprov

Benmärgen finns inuti vissa delar av skelettet och i ben­märgen bildas blod­kropparna. Ett ben­märgs­prov kan visa om du har sjukdom i själva ben­märgen eller sjukdom som påverkar ben­märgs­funk­tionen.

Förberedelser

Vuxna behöver oftast inte förbereda sig på något sätt inför under­sök­ningen. På barn genomförs under­sök­ningen under narkos för att de ska kunna ligga stilla när provet tas. Barnet behöver för­beredas mer inför en sövning. Hen ska till exempel inte äta något sex timmar innan operationen.

Så går under­sök­ningen till

Benmärgsprov tas oftast på bak­sidan av höft­benet. Du får ligga ner på en brits, på magen eller på sidan med upp­dragna ben. Först tvättar läkaren huden där provet ska tas. Sedan får du lokal­bedövning, först i huden och sedan djupare ned mot ben­hinnan. Det kan svida en stund.

Benmärgsprovet tas med en nål. Nålen går in en halv centimeter i höft­benet och suger upp en liten mängd ben­märg.

För diagnostik av vissa sjuk­domar krävs ett större prov från ben­märgen, en så kallad ben­märgs­biopsi. Då borrar sig läkaren längre in i märgen och får ut en cirka 2 centimeter lång ”korv”.

Benmärgsprov kan göra ont men smärtan går ofta över. Själva prov­tagningen är klar på några minuter. Hela under­sökningen tar cirka 10 till 15 minuter. Om den görs under narkos tar den ungefär 30 minuter.

Så mår du efteråt

Efteråt får du ett förband på såret. Det ska sitta på till kvällen, sedan kan du duscha eller bada om du vill det.

Det är vanligt att du blir öm och får ett blåmärke på stället där provet har tagits.

Varför görs undersökningen?

Det är vanligt att du får lämna ett prov från benmärgen om dina läkare misstänker att du har någon blodsjukdom, till exempel blodbrist. Provet kan också vara en del av andra utredningar och undersökningar.

Läkaren kan även ta prov på benmärgen för att se hur en blodsjukdom utvecklas eller för att se hur en behandling fungerar.

Källa: 1177