Jaha, November

Oj vad tiden går, hurra snart är det sommar igen och vinter­slasket över.

Igår pratade jag med min kära läkare och vi måste ta reda på varför jag ser som en kratta… igen. Inte på samma sätt som tidigare. Nu är det rätt kraftig dimsyn på båda ögonen.

Vi kommer börja med ett besök hos ögon­doktorn för att reda ut om det handlar om ögonen eller något neurologiskt. Tyvärr är ögon­kliniken på Ackis inte den snabbaste hästen i kanoten. Min läkare skulle göra allt för att skynda påt. Det blir när det blir helt enkelt. Vi ska även kolla upp blod­sockret.

Idag har jag jobbat sakta, allt tar mycket längre tid med 400% zoom på en 13″ skärm. Jag skulle kunna docka upp min lilla kompis till en större skärm, men ja, ni vet det där med sladdar.
Det är egentligen inte ett dugg kul med nedsatt syn men det hindrar inte heller att upp­skatta ett skämt om funk­tions­hinder.

Deaf and Mute Cocktail Party

 
Har varit inne på det tidigare men varför finns det så få cancerskämt? Kan inte minnas ett enda faktsikt. Det finns ju skämt om all sköns annat elände. Trist att cancer verkar vara tabu, det är ju en guldgruva i elände. Finns det inget roligt med cancer kanske? Klart det gör. Det har sveriges hovkomiker Jonatan Unge redan bevisat när han skojade om en annan allvarlig och vanlig sjukdom.