NU ÄR DET VÅR!

Hörni idag ska det bli närmare och 20 grader!

Idag ska vind­skydden upp! Det får ta den tid det tar. Ska testa med en pall, det är det där med att vara nere på huk, eller mer att ta sig där ifrån.

Kom ihåg att pausa Eliquis och 3 skyddande läkemedel (Eusaprim, Aciclovir, Omeprazol) som krockar med Mtx och LP.

Förutom vind­skydd och chill på balk­ongen finns inga planer för dagen.

Kyl och frys är för­bereda, slevar i mig det sista av mes­smöret på rågrut i skriv­ande stund och det går inte att städa mer.

Fre­dagens in­ställda herr­middag får jag åter­komma till några dagar efter kuren, då kan jag gissa bättre hur pigg jag kommer vara.

Det låter kanske nojigt och över­arbetat med all små­planering

Som om jag ska på lång­semester. Som gammal veteran vet jag att det inte all­tid inte blir som man tänkt. Speciellt inte när cell­gifter är in­blandat så både hängs­len och svång­rem är aldrig fel.

Sen måsta man ju fylla tiden med något, ni vet ju att mitt liv inte är över­be­lastat med inne­håll just nu… heller. Imorgon blir det den totala mot­sätt­ningen, ett jäkla spring på sjuksalen.

Pack­ningen blir lätt, bara lite pappers­jobb (räkningar och deklarartioner), dator, tele­fon, bollen och EN laddare. Igen, TACK EU! Nej jag kommer aldrig sluta tacka för att EU tvingade fram en stand­ard för laddare.

Inga om­byten, bara patient­kläder, det passar den här kuren då jag ändå sitter fast större delen av be­handl­ingen.

Dags för tok­medicin, en på­tår och leta bunt­band (samma sak varje år) till vind­skydden.

OK, utmanar mig själv med att posta dag­ens bild på upp­satta vind­skydd under dag­en.

Kl. 14:07

Som sagt, det blir inte alltid som man tänkt

Det blir in­lägg­ning först på onsdag, tanken var att jag skulle läggas in imorgon för att sedan starta be­handl­ingen först på onsdag.

Nu kör vi igång med en gång på onsdag istället. Det passar mig mycket bra, alla vet vad som gäller, för­bered­elser som frågor in­form­at­ion och sånt skippar ingen heller än jag.

Segast är det när en ST. läkare har 1000 punkter i sina an­teck­ningar och ska vara grund­lig, korrekt och öva. Jag har aldrig och kommer aldrig att rätta någon ST som gör ett bra jobb. Sitter å andra sidan heller inte med an­tecknings­blocket i högsta hugg med några följd­frågor.

Vindskydd, check!

En sak som där emot blev som tänkt är att vind­skydden är på plats och jag sitter balk­ongen och skriver detta med en kopp kaffe. Så livet är toppen. Vind­skydden behövs även om det är varma vindar, det är vår på riktigt!

Håll för ögonen nu, eller gör inte det för­esten, vad är grejen med trigger­varningar? Inget sånt tjaffs, inte i den här bloggen i alla fall.
Vid lunch upp­täckte jag att läppar och kinder har ungefär samma kon­sist­ens som stekta champ­inj­oner. Vid lunch råkade jag tugga sönder in­sidan av höger över­läpp rätt mycket, något jag upp­täckte när det både började smaka och rinna blod. Tur att jag har bra med trombo­cyter nu.

Så nu är mitt nya life­hack att ha en påse snus på höger­sidan när jag äter (för­sikt­igt) för att hålla läppen lite längre från tänd­erna. Kände absolut ingen­ting då eller nu så ingen fara på taket.