Trött!

Idag vaknade jag först runt 14.30. Det kan bli så ibland. Det är nog en signal från kroppen att den behövde vila mer än vanligt. Det är ju något som händer i kroppen, den krigar på med sitt på cellnivå. Det jag märker av kriget är alla konstigheter som kommer och går från dag till dag. Det händer mycket i kroppen men ingenting utanför skulle man kunna sammanfatta läget.
Senast idag när jag stod och donade i köket så kändes det som att jag helt plötligt hade ett pannband som stramades åt mer och mer, för att sedan försvinna lika fort som det kom. WTF?
 

Det borde trilla in lite kallelser från sjukan snart, men tills vidare är det bara att åka med och låta tiden ha sin gång.

Hur det går med surdegen?

Min surdeg är på dag fem. Den har inte börjat bubbla som det borde ha gjort enligt Internet. Har inte gett upp än men tanken om att det går att köpa jäst i affären kommer till mig allt oftare. Ger den två dagar till, har det inte börjat bubbla då så skiter jag i surdegsinfallet.

Till middag blev det äntligen vegistariskt, Gnocchi med tomatsås.