Glad lucia, i morse trodde jag det kom ett luciatåg till min sal men det var bara ronden med femtio­elva vit­klädda läkar­studenter.

Rätt skönt för jag tycker inte om när människor sjunger för mig ändå.

Det går under om­ständlig­heterna bra.

Kort upp­datering på läget: Block B är slut imorgon, sitter i patient­matsalen och får min näst sista cyto-påse i skrivande stund.
Imorgon skrivs jag ut om inget skiter sig, jag har lärt mig att ta en timme i taget vid det här laget. Men innan jag skrivs ut så kommer jag få infor­mation om fram­tida planer.
 

Min ganska säkra giss­ning är att jag kommer uggla i hemmet och låta kuren värka = bli skrutt­igare än vad jag redan är. Regel­bundna besök hos Bålsta­Doktorn, läkar­besök hos på blod­mottag­ningen (BMT) och troligt­vis nytt BM (benmärg). Block B är ju för att få bort så mycket bös som möjligt innan nästa be­hand­ling, det blir spänn­ande och höra vad special­isterna har i sina rock­armar den här gången.