Sömntuta

Igår somnades det redan runt mid­natt. Vaknade runt 16:30 utan någon väckar­klocka ställd. Skönt. Arton (tror det är första gången jag skriver ordet ”arton”) timmars sömn är kanske i överkant men väljer att se det som något som behövdes.

När man är på sjukan händer det saker hela tiden med allt som ingår; mål­tider, kont­roller, prover, under­sök­ningar, be­hand­lingar, dropp­byten osv. Då är man aktiv hela tiden, vare sig man vill eller inte.

När man kommer hem händer ingen­ting mer än det jag själv väljer att hitta på.

Idag valde jag att sova. Ofta väljer jag att hitta på dumma saker till­sammans med kortison och surdeg. Hemma behöver jag inte heller springa på toa som ett jehu för att göra mig av med dropp, läkemedel och annat.
Det är lätt att man slöar till och bara sitter och fund­erar på saker som man skulle kunna göra. Det finns ett begrepp för fenomenet som jag nu inte minns namnet på nu.
För länge sedan när böset började tyckte jag det var en jobbig om­ställ­ning, att gå från 100 till 0. Inte för att skryta men nu tycker jag det bara är skönt med lite lugn och ro. Pysslar med små­saker i min egna takt och fort­sätter med att ta en dag i taget.

Preliminär plan för den närmaste tiden.

• Kolla blodvärden efter den senaste mtx (gula påsen). Ner sen upp.. som vanligt.
• Notera symtomen och ev. bi­verk­ningar med nya nerv­medicinen.
• Köra på ett tag med kortison. För­hopp­ning­vis nedtrappning redan i veckan.
• Om möjligt planering för strålning av trigeminus­nerven som vi miss­tänker kan ligga bakom en stor del av sido-böset.
• Om 3-4 veckor kör vi en till gul påse.

Efter­som böset med nerv­smärta är det som varit mest på­tag­ligt den senaste tiden är det lätt att glömma bort varför jag blev inlagd egent­ligen. Det var ju för leuk­emin som huvud dia­gnos, det andra fick vi på köpet bara.

Snus

Det börjar redan bränna för mycket av snus. Jag snusar (ZYN), säkert sånt som grabbarna på varvet nog inte tycker är snus.
Sådär nu trollade jag fram en cigarill. ”Rökning dödar” m.v.h – Socialstyrelsen, inte en cigarill väljer jag att tänka idag.

Att fela är mänskligt men det känns gudomligt.

Sist jag skrev det var när jag var på Coop i Enköping och köpte nybakade croissanter när pandemin härjade som mest.
 

Det börjar bli ömt i hårbotten, min behålla-hår­strategi är att inte snurra runt och slita kudde om nätt­erna. Det vore konst­igt om jag får be­hålla håret efter två gula påsar så tätt inpå var­andra. Sen blir det ju en tredje påse om 3-4 veckor så jag snurrar nog på som vanligt så får vi se hur det blir.
 

Edit kl. 22:44
Dagens totala närings­intag blev inget att skryta om, men det var gott trots att smak­lökar och aptit börjat svikta. Varm macka med salami och lök under osten. Ett glas is­kall Oboy gick ner också.

Imorgon blir det sushi om väder och ork tillåter. Är trött trots mycket sömn, planen är The Omen (från 1976), en klass­iker som jag sett tusen gånger och gar­ant­erat kommer somna av, bra plan va.

God natt!